SEA:s RIKSTRÄFF I STOCKHOLM 2000-09-23

DÖDA KROPPAR PÅ HAVSBOTTEN

Den 30 september 1994, två dagar efter M/S Estonias förlisning, inledde det finska fartyget M/S SUUNTA en undersökning på haveriplatsen. Den 3 oktober anlände M/S HALLI, och med dykare och två ROV undersöktes vraket och ett stort område av havsbotten. SEA kommer att begära ut filmerna från finska rikskriminalen som enligt uppgift innehåller störningar där man kan ha filmat omkomna.

Den enda officiella dykarundersökningen av Estonia utfördes av det norska företaget Rockwater och inleddes den 2 och avslutades den 4 december 1994. Enligt officiella uppgifter var den totala dyktiden 61 timmar – andra källor anger 68 timmar på uppdrag av Sjöfartsverket och 31 timmar för JAIC. I uppdraget ingick en maringeologisk undersökning av havsbotten i ett område ca 4 km² runt det sjunkna fartyget

I den konsekvensanalys som lämnades den 12 december 1994 skrev Sjöfartsverket att ”inga omkomna sågs vid undersökningen av havsbotten”. I möten med anhöriga går Johan Franson ännu längre ”det som en gång fanns utanför vraket har förts bort med strömmarna”.

Dessa undersökningar är vad som ligger till grund för myndigheternas föregivande att de saknade offren skulle finnas inne i vraket. För dem som accepterat och levt i tron på detta kom nyheten om ett antal döda på havsbotten som avslöjandet av ett svek, ett bedrägeri som legat dolt i sex år men nu kom upp i dagen.

Lögnen som blev avgörande för beslutet att inte bärga omkomna eller vrak bagatelliseras nu av myndigheterna. Efter att först ha blivit upprörd av dessa ”helt nya uppgifter” har Mona Sahlin nu sansat sig och säger ”Att det finns kroppar utanför fartyget har varit uppenbart hela tiden!” Och Johan Franson säger: ”Det var aldrig vår uppgift att söka efter kroppar utanför fartyget.” Medierna accepterar påståendena eftersom man inte inser vilken oerhörd betydelse de olika nyanserna i myndigheternas påstående har haft på den felaktiga hanteringen av Estoniakatastrofen. De som styrde utvecklingen insåg däremot att Sveriges riksdag aldrig skulle ha gått med på att lämna kvarlevor som låg oskyddade utanför vraket.

De händelseförlopp som ovan berörs ger möjlighet till olika tolkningar av vad som egentligen skedde, likaså ordvalet för att beteckna de aktuella parternas agerande. Ordet inkompetens vore att föredraga framför andra, mer upprörande, alternativ.

Det mest skonsamma som kan sägas är att man gjorde sig skyldig till ett grovt åsidosättande av det som är det mest elementära i uppträdandet på en olycksplats. Lämna ej döda kvar på platsen!

Det är bevisat att kvarlevor fortfarande finns utanför vraket. Det finns inget civiliserat land som med den kunskapen skulle besluta att inget göra. Vi inom SEA kommer aldrig att acceptera att inget görs. Därför kräver vi att regeringen omedelbart beslutar om att ta hand om de döda som finns utanför vraket.