LOCKET HAR LAGTS PÅ FÖR GOTT,
SÄGER DE ANHÖRIGAS ADVOKAT

Därmed försvann den sista chansen för de anhöriga efter Estoniakatastrofen att få sin sak avgjord i svensk domstol.
- Jag känner en stor besvikelse över att det skulle sluta så här. Det verkar som om ingen vill ta reda på sanningen. Och nu har locket läggs på för gott, säger Mats Wikner, av en Estoniaadvokaterna som drivit målet sedan 1994.
Högsta domstolen brukar inte kommentera sina beslut, men justitierådet Göran Regner gör ett undantag:
- Rättsläget har förändrats sedan advokaterna överklagade. Så ärendet har hunnit bli passé.

De Estoniaanhöriga har hamnat i en juridisk fälla. Tidigare gällde sjölagens bestämmelse om att ersättning vid dödsfall endast tillkommer efterlevande som enligt lag hade rätt till underhåll av den avlidne "eller eljest var beroende av honom för sin försörjning".
Målets kvarvarande kärande är föräldrar. Och dessa är inte, enligt rätterna, underhållsberättigade. Ingen kan anses skyldig att underhålla sin far eller mor. Men sedan ändrades rättsläget och numera kan även föräldrar få skadestånd. Denna lagändring har dock kommit för sent för att gälla i detta fall.
- Jag förstår om det kan uppfattas som ett moment-22, men HD:s uppgift är att ge vägledning för framtiden och inte avgöra hur gamla lagar skulle ha tillämpats, säger Göran Regner.

För Mats Wikner är Estoniamålet avslutat. Han tänker inte driva ärendet vidare till Europadomstolen. Det har gått för lång tid och viktiga vittnesmål är redan urholkade av allt luddigare minnesbilder.
Däremot har HD:s beslut viss effekt på den pågående rättsprocessen Frankrike. Där har 1224 målsägande stämt klassningssällskapet Bureau Veritas, som godkände Estonia, och Meyervarvet, som byggde henne, vid underrätten för civilmål i Nanterre utanför Paris.
Bureau Veritas har i ett överklagande hävdat en paragraf i den så kallade Luganokonventionen. Den fungerar som ett slags garanti mot att parallella rättegångar kan få olika utgångar i olika länder. Men nu faller den invändningen.
- Vi hoppas att komma igång med målet redan nästa månad - trots alla problem, säger François Lombrez på advokatbyrån SCP Schmill & Lombrez.
Ett av problemen har varit finansieringen, men enligt Kim Esk-Engström, Estoniahandläggare på försäkringsbolaget Folksam, är en ekonomisk lösning i sikte. De anhörigas hemförsäkring kan täcka rättegångskostnaderna.
- På något sätt ska vi komma överens. Nästa månad? Ja, det verkar rimligt, säger Kim Esk-Engström.

Björn Hygstedt

HD prövar inte mål om Estonia

Frågan om vem som bär skulden för Estonias förlisning kommer aldrig att prövas i en svensk domstol. Det står helt klart sedan Högsta domstolen beslutat att inte ta upp det komplicerade ärendet.
Därmed försvann den sista chansen för de anhöriga efter Estoniakatastrofen att få sin sak avgjord i svensk domstol.
- Jag känner en stor besvikelse över att det skulle sluta så här. Det verkar som om ingen vill ta reda på sanningen. Och nu har locket läggs på för gott, säger Mats Wikner, av en Estoniaadvokaterna som drivit målet sedan 1994.
Högsta domstolen brukar inte kommentera sina beslut, men justitierådet Göran Regner gör ett undantag:
- Rättsläget har förändrats sedan advokaterna överklagade. Så ärendet har hunnit bli passé.
De Estoniaanhöriga har hamnat i en juridisk fälla. Tidigare gällde sjölagens bestämmelse om att ersättning vid dödsfall endast tillkommer efterlevande som enligt lag hade rätt till underhåll av den avlidne "eller eljest var beroende av honom för sin försörjning".
Målets kvarvarande kärande är föräldrar. Och dessa är inte, enligt rätterna, underhållsberättigade. Ingen kan anses skyldig att underhålla sin far eller mor.
Men sedan ändrades rättsläget och numera kan även föräldrar få skadestånd. Denna lagändring har dock kommit för sent för att gälla i detta fall.
- Jag förstår om det kan uppfattas som ett moment-22, men HD:s uppgift är att ge vägledning för framtiden och inte avgöra hur gamla lagar skulle ha tillämpats, säger Göran Regner.
För Mats Wikner är Estoniamålet avslutat. Han tänker inte driva ärendet vidare till Europadomstolen. Det har gått för lång tid och viktiga vittnesmål är redan urholkade av allt luddigare minnesbilder.
Däremot har HD:s beslut viss effekt på den pågående rättsprocessen Frankrike. Där har 1224 målsägande stämt klassningssällskapet Bureau Veritas, som godkände Estonia, och Meyervarvet, som byggde henne, vid underrätten för civilmål i Nanterre utanför Paris.
Bureau Veritas har i ett överklagande hävdat en paragraf i den så kallade Luganokonventionen. Den fungerar som ett slags garanti mot att parallella rättegångar kan få olika utgångar i olika länder. Men nu faller den invändningen.
- Vi hoppas att komma igång med målet redan nästa månad - trots alla problem, säger François Lombrez på advokatbyrån SCP Schmill & Lombrez.
Ett av problemen har varit finansieringen, men enligt Kim Esk-Engström, Estoniahandläggare på försäkringsbolaget Folksam, är en ekonomisk lösning i sikte. De anhörigas hemförsäkring kan täcka rättegångskostnaderna.
- På något sätt ska vi komma överens. Nästa månad? Ja, det verkar rimligt, säger Kim Esk-Engström.

Björn Hygstedt
08-13 57 75

Fakta: Långt efterspel om Estonia

1997 presenterade den internationella haverikommissionen en slutrapport om Estoniakatastrofen. I rapporten konstaterades att fartygets bogvisir var försett med för svaga lås. De var inte konstruerade för att tåla den belastning de utsattes för.
En förundersökning om misstänkt brott lades ned av chefsåklagare Tomas Lindstrand 1998. Han ansåg att brott inte kunde styrkas eftersom det inte gick att visa att vare sig besättningen, rederiet eller det tyska Meyervarvet, som byggde Estonia, haft brottsligt uppsåt eller uppträtt oaktsamt.
En stor majoritet av de anhöriga skrev efter katastrofen på en ekonomisk uppgörelse med det norska försäkringsbolaget Skuld och förband sig att inte stämma rederiet Nordström & Thulin. Däremot drivs ett civilrättsligt mål i Frankrike från de anhörigas sida mot det franska klassningssällskapet Bureau Veritas, som godkände Estonia för trafik, och det tyska Meyervarvet.

SvD