Skarp kritik mot uteblivna vittnesförhör

Den internationella haverikommissionen JAIC hade gärna förhört de överlevande efter Estoniakatastrofen. Men JAIC fick aldrig kännedom om det svenska beslutet att inte höra passagerarna.
- Inte förrän jag läste Svenska Dagbladet i dag förstod jag att det fanns en lista över nyckelvittnen som inte hade förhörts, säger den finländska haverikommissionens ordförande Kari Lehtola, som också var ledamot av JAIC.

Enligt Lehtola hade det "varit alldeles möjligt" att intervjua de överlevande. Men att inte genomföra dessa samtal var ett internt svenskt beslut.
- Vi hade känt sympati inför förslaget eftersom den internationella kommissionen så noggrant som möjligt ville utreda olyckan. Det är mycket tråkigt det här, fortsätter Lehtola.

Psykologen och förre kommissionsledamoten Bengt Schager avslöjade i gårdagens tidning att han stoppats av den svenske ordföranden Olof Forssberg. Forssberg förnekar inte detta, men menar att de polisförhör som gjordes räckte som underlag.
Bengt Schager blir bestört när han nu hör Kari Lehtolas positiva inställning till planerna på mer omfattande vittnesförhör.

Men varför förde du inte ärendet vidare till JAIC?
- Jag ville inte desavouera min egen ordförande i den svenska kommissionen.
I stället fick Schager försöka tolka de många gånger bristfälliga polisförhören. Och i dag erkänner han för SvD:
- Jag gjorde flera feltolkningar.

Som finns med i den slutliga rapporten?
- Ja, tyvärr. Och vissa scenarier blir ju också felaktiga då.

Men det är ju allvarligt...
- Ja, det är det. Mycket allvarligt.
För att undvika risken för feltolkningar av polisförhören ville Schager hyra en kursgård, där överlevande skulle samlas för att i lugn och ro korrekturläsa Schagers slutsatser.
- Men jag fick nobben där också. Det ansågs onödigt.

Enligt Bengt Schager har en unik kunskapsbank gått om intet. Dyrköpta erfarenheter har i och med den bristande kommunikationen inom JAIC missats.
Han sörjer frågorna som aldrig blev ställda: hur överlevande försökte och lyckades rädda sig, hur evakueringen fortlöpte, hur båtens konstruktion försvårade eller underlättade räddningsarbetet, hur livbåtar och flytvästar fungerade i ett extremt skarpt läge.
- Svaren på dessa hade varit mycket värdefulla för framtida fartygsdesigners och konstruktörer av flytvästar och livbåtar, menar Bengt Schager.

Som psykolog vill han också betona den rent mänskliga aspekten. Eller mentalhygienisk som det heter på psykologsvenska.
- Jag tyckte att anständigheten krävde att vi pratade med alla överlevande. När det nu fanns en internationell kommission.

Totalt överlevde 134 personer Estoniatragedin.
Enligt Bengt Schager blev det heller inte av att intervjua Estonias alternativa besättning, det andra skiftet som inte var ombord. Även där har viktiga uppgifter missats.
Lika illa gick det med förhören med befälhavarna ombord på fartygen Silja Europa och Mariella.
- Det blev inga regelrätta förhör utan bara luncher ombord på de bägge fartygen, avslöjar Schager.

Schagers slutomdöme om den utredning han själv varit delaktig i är förödande.
- Analysavsnitten är ofullständiga. Den intellektuella kvaliteten är låg. Rapporten håller inte ens som en trebetygsuppsats.

Björn Hygstedt
08-13 57 75