Forssberg hindrade psykolog
från att förhöra Estonia-överlevande

För att få fram den slutliga sanningen om orsakerna till Estonias förlisning krävs att fartyget bärgas.
Han har länge varit tyst, haverikommissionens förre generaldirektör Olof Forssberg. Men nu när Estoniafrågan flyttat in i partikanslier och parlament tar han bladet från munnen: båten måste upp.
- Ska man bottna det här då får man plocka upp Estonia, säger Forssberg.
Är det enda sättet att få full klarhet?
- Ja, jag tror faktiskt det.
Det räcker inte med nya dykningar?
- Nej.
En sådan operation kräver ju en enorm insats?
- Javisst och man kan ju så här i efterhand fråga sig om det inte skulle ha gjorts på en gång. En bärgning av fartyget tycker jag borde kunna ge svar på en hel del frågor.

Som tidigare ledamot av den kritiserade internationella haverikommissionen (JAIC) anser Olof Forssberg annars inte att det finns några luckor i slutrapporten. Den behöver inte revideras tycker han.
Men när det gäller den centrala frågan om hur och varför Estonia så snabbt vattenfylldes börjar ändå en viss osäkerhet märkas i Forssbergs tidigare övertygelse.
- Jag vet inte om det finns några tekniska brister i den delen av utredningen, om det kan ha gått till på något annat sätt när Estonia vattenfylldes.
Det gick ju väldigt snabbt...
- Ja, just det.

Att en tidigare ledamot av JAIC erkänner oklarheter på viktiga punkter adderar förstås nytt, och oväntat, bränsle till den pågående diskussionen om en ny Estoniautredning.
När Forssberg därtill är av uppfattningen att vraket bör bärgas för att alla frågetecken ska kunna rätas ut torde detta komplicera regeringens redan komplicerade beslut ytterligare.

I morgon ska biträdande näringsminister Mona Sahlin åter träffa representanter för de politiska partierna för att höra deras uppfattning i frågan om en ny utredning.
- Sedan lär det dröja någon eller några veckor innan regeringsbeslutet faller, säger Siv Gustafsson på Näringsdepartementets transportenhet.
Men ett nej innebär ingen politisk slutpunkt för Estoniafrågan. I riksdagens trafikutskott ligger tre bordlagda motioner med krav på ny utredning. Dessa ska behandlas av utskottet och därefter av riksdagen.
- Varje riksdagsledamot måste alltså ta ställning i Estoniafrågan, säger den socialdemokratiske riksdagsmannen Kent Härstedt, själv en av de överlevande från katastrofen.
Han var en av initiativtagarna till den hearing med Estoniautredningens argaste kritiker som på onsdagen hölls i riksdagen.

I många år har Kent Härstedt undrat varför han aldrig blev förhörd av kommissionen, bara av en polisman som förklarade att han inte hade någon erfarenhet av förlisningar.
I går fick han svaret av psykologen Bengt Schager, som i protest lämnade JAIC två månader innan slutrapporten lades.
- Jag förbjöds att göra förhören eftersom det ansågs genant att höra överlevande så långt som ett år efter haveriet, sade Schager.

I samtal med SvD berättar Bengt Schager att det var Olof Forssberg personligen som hindrade honom från att genomföra förhören. Förutom att det skulle genera kommissionen och skada dess trovärdighet var det för dyrt.
- Jag hade en lista på 15 mycket intressanta personer, som kunde ge vital vittnesinformation om olycksförloppet. Men jag fick nej.
I stället upphöjdes de bristfälliga polisförhören till kommissionsförhör. Oprofessionellt och amatörmässigt är Schagers omdöme.
Olof Forssberg tillbakavisar denna kritik och menar att polisförhören utgjorde ett bra underlag. Han försvarar också beslutet att inte höra de överlevande.
- Det var inte meningsfullt och det hade inneburit en rejäl fördröjning av arbetet.

Inte ens Schagers 15 nyckelvittnen?
- Antingen förhör man alla eller också ingen. Annars blir bedömningen alltför subjektiv.

Björn Hygstedt