Sahlin skjuter upp granskningsbeslut
M/S Estonia skulle aldrig ha fått lämna Tallinn. Bristerna som upptäcktes vid inspektionen samma dag hon avseglade var för allvarliga, menar flera experter.
På näringsdepartementets transportenhet fortsätter tjänstemännen att bereda frågan om regeringen ska tillsätta en ny granskningskommission. Arbetet är inte lätt.
- Det blir inget beslut nu som tidigare utlovats. Vi måste fortsätta att bearbeta remissvaren, säger departementsrådet Siv Gustavsson.
Och när får vi veta hur det blir?
- Inget nytt datum för beslut är satt.
Sjöfartsverket är en av de remissinstanser som motsatt sig en ny utredning. Men nu kritiserar en av verkets egna, före detta överinspektören Ulf Beijner i Stockholm, det faktum att Estonia fick lämna Tallinn, trots att allvarliga brister på fartyget upptäcktes före avgång den 27 september 1994.
När Beijners kollega överinspektör Åke Sjöblom från Malmö inspekterade fartyget bara timmarna innan hon seglade hittade han och hans kollega Gunnar Zahlér inte mindre än 14 fel. Fem var så allvarliga att de, enligt Sjöbloms egna noteringar, måste åtgärdas före avgång.
SvD har gått igenom detta omdiskuterade protokoll med Ulf Beijner. Han anser att åtminstone två av de fem upptäckta bristerna borde ha inneburit att Estonia inte skulle ha fått lämna hamn. Att det inbyggda brandskyddet i köket inte fungerade var mycket allvarligt, menar Beijner. Likaså liknande brister i pannrum och på navigationsbryggan.
- Eftersom Estonia var ett passagerarfartyg hade jag hållit henne kvar. Riskerna var alltför stora, säger Ulf Beijner.
Men Åke Sjöblom hävdar att felen på Estonia inte var uppseendeväckande utan att fartyget var "relativt väl underhållet".
- Hade vi vetat att Estonia skulle gå vertikalt så hade vi varit mycket försiktigare. Men nu är vi inte synska. Ingen av bristerna indikerade att en olycka skulle hända. Det var mest småkrafs, sådant som ska vara fixat före avfärd, säger han.
Eftersom Estonias befälhavare var på lotskurs under inspektionen påpekade inspektörerna för fartygets överstyrman vilka åtgärder som måste vidtas före avgång. Men om ordern följdes vet ingen.
- Vi inspektörer kontrollerar inte att bristerna åtgärdas. Det är befälhavarens ansvar, säger Åke Sjöblom.
Enligt Sjöblom hade han heller inte haft mandat att stoppa Estonia, även om han hade velat. Kontrollen ingick i ett bilateralt biståndsavtal mellan Sverige och Estland. Enligt avtalet skulle svenska sjöfartsinspektörer utbilda blivande estniska i hamnstatskontroller, som görs på fartyg med främmande flagg. Översynen av Estonia var en praktisk övning, så kallad job-on-training.
Christer Lindvall, vd på Fartygsbefälsföreningen, är ändå mycket kritisk till att Estonia tilläts avsegla.
- De svenska inspektörerna som upptäckte alla dessa fel borde under alla omständigheter ha tagit kontakt med det estniska transportministeriet, menar han.
Om inspektörerna inte ansåg sig ha mandat att stoppa fartyget kunde ministeriet ha givit den behörigheten. I biståndsavtalet mellan Sjöfartsverket och det estniska transportministeriet står att esterna förbinder sig att "tillhandahålla/.../fullmakter för utförandet av tjänsterna".
Men Åke Sjöblom menar att behörigheten inte sträckte sig så långt som till att kvarhålla ett misskött fartyg.
- Här genomförde vi en övning för att illustrera hur en hamnstatskontroll går till. Men eftersom Estonia var estflaggad så hade hon aldrig kunnat bli föremål för en verklig hamnstatskontroll i Tallinn, säger han.
- I så fall skulle det ha handlat om en besiktning, som görs av flagglandets inspektörer. Det är en mycket grundligare genomgång, man plockar sönder båten, testar alla system. Det tar ett par tre dagar för flera man.
Inte heller Estlands regering anser att Estonia borde ha kvarhållits i hamn. Ett brev från den estniske premiärministern Mart Siimann till den internationella transportfederationen, daterat den 15 februari 1999, talar om motsatsen.
I brevet avvisar Siimann alla tankar på en ny utredning och hänvisar bland annat till de svenska inspektörerna. Siimann skriver att svenskarna hade inspekterat fartyget och "bestämt konstaterat att det inte fanns några skäl att stoppa Estonia".
Björn Hygstedt
Niklas Kierkegaard