TT INRIKES 2006-09-12

Ångström JK-anmäler Estoniadykningar

Riksdagsledamoten Lars Ångström (mp) kräver att regeringen slutar mörklägga sanningen kring Estonias förlisning 1994 och om transporterna av militärmateriel på färjan.

I en anmälan till Justitiekanslern (JK) på tisdagen namnger han också hemliga arkiv och nio personer med särskild kunskap om hemliga dykningar till vraket.

- Jag vill underlätta för Justitiekanslern att inleda en ordentlig utredning. Jag har haft flera av varandra oberoende och välinformerade försvarsanställda som har givit mig de här namnen, säger Lars Ångström, ledamot av riksdagens försvarsutskott, till TT.

I anmälan hemställer han att JK utreder "Vad försvarsmakten och tidigare försvarsmaktsanställda känner till om de hemliga dykningar som företogs på Estonia dagarna omedelbart efter förlisningen och i vilket syfte dessa dykningar genomfördes."

Hävd tystnadsplikt

Bland de nio som Ångström namnger finns flera tidigare eller nuvarande anställda på militära underättelsetjänsten (Must), eller på svenska marinens specialfartyg Urd, med särskild kunskap om dykningarna. Där märks Ingvar Åkesson, i dag generaldirektör på Försvarets radioanstalt (FRA) och 1994 expeditionschef på försvarsdepartementet. Där finns även Lennart Brittner, i dag ämnesråd och 1994 chef för underrättelseenheten, på departementet.

Ångström vill att JK begär av regeringen att de nio ska höras med hävd tystnadsplikt.

Hemligt arkiv

En utredning av hovrättspresident Johan Hirschfeldt har visat att svenska försvaret ansvarat för två transporter av utländsk militärt material på Estonia i september 1994 - men inte under katastrofnatten. Ångström pekar dock på att någon annan aktör, på förvarets uppdrag eller med dess goda minne, kan ha ansvarat för en transport den natten. Den frågan gav dock Hirschfeldt aldrig svar på.

Ångströms tipsar också JK om att relevanta dokument förvaras i Must:s allra mest känsliga och hemligaste arkiv, det så kallade "nummerarkivet".

- Känner du inte till nummerarkivet kommer du inte att hitta några handlingar om Estonia, säger Ångström.

Han pekar på att Mona Sahlin, ansvarigt statsråd, i riksdagen i juni sade att "självklart" ska största öppenhet råda. Men i själva verket deltar regeringen mycket aktivt i mörkläggningen om Estonia, enligt Ångström.

"Medvetet"

Han uppger att bilder från vraket tagna den 2 oktober 1994 - fyra dygn efter förlisningen - visar att dykare redan hunnit såga upp räckena från insidan av ombordkörningsrampen och kastat dem på havsbotten. Andra bilder, tagna 1996, visar på annat kraftigt våld och åverkan på rampen.

Men när regeringen i juni satte Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) att granska vrakbilderna för att se om mänsklig påverkan funnits begränsades uppdraget till bilder mellan den 2 oktober och 6 december 1994 - just den tid man vet att ingen påverkan skett, enligt Ångström.

- Det är helt uppenbart medvetet och därmed utesluter man en analys av händelserna som bevisar hemliga aktiviteter och hemliga intrång på Estonia.

Tomas Bengtsson/TT